Töjningsgivaren har flera tillämpningsområden. Dels används den för att korrelera beräkningsmodeller, dels för att beräkna delskada i verkliga miljöer. Men den kan också användas vid ett enstaka tillfälle för att bedöma risk för kvarstående töjning vid en viss belastning. En missuppfattning är att töjningsgivaren enbart kan användas i det elastiska området, men den kan mycket väl fånga plastiska töjningar. Den kvarstående töjningen är ett mått på storleken av plasticeringen.

Utöver det är töjningsgivaren grunden i de flesta kraftgivare och beroende på konfiguration kan den mäta tryck och drag, skjuv eller moment. Töjningsgivaren är helt enkelt oumbärlig för hållfastheten och har så varit sedan den togs i bruk på 40-talet.

Denna sidan använder cookies, genom att fortsätta godkänner du användandet av cookies. Läs mer om cookies och vår integritetspolicy.